livet i oslo

Heey Oslo!

Okeej, i knoow jag skäms. Jag har inte berättat nåt om hur jag har haft det, eller hur jag HAR det här i oslo. Dåligt, ja jag vet! Vart ska jag ens börja? Hm .  . . Jag bor i centrala oslo på en gata som heter Brugata. Här bor jag i ett kollektiv med min kusin angelica i ett dubbelrum som faktiskt inte ens är halva mitt egna rum där hemma och med 7 svenskar till och 1 norrman.


Rummet bredvid oss till höger har vi mina favorit stockholmare Johan och Robin, de anlände en vecka efter mig och angelica och det måste vara de mysigaste killarna i hela världen. Gör goa, absolut! Det går inte en dag att man har tråkigt tillsammans med dem, även fast vi kanske inte alltid kommer helt överens och ett eller annat slag kan delas ut så är det absolut mina favoriter :P


Till vänser om oss bor den enda norrmannen, hur han har lyckats nässla sig in här är fortfarande ett frågetecken, men han är väldigt trevlig och jag trivs med honom också.


Längst bort från oss har vi två killar vid namn Ludvig och Joel. Ludde är från Linköping och Joel från Västerås och båda dem är hur mysiga killar som helst. Det finns så mycket att skriva om alla så jag vet inte ens vad jag ska skriva. Haha.


Rummet mitt emot oss bor det tre tjejer. Jossan från smögen (även kallat skagen av vissa) Lina och Annika från Jönköping. Hur gulliga tjejer som helst. 

Det allra bästa med vårt lilla kollektiv som utöver det består av ett kök, vardagsrum, dusch och toa (för att hitta den måste du faktiskt ut från lägenheten) är att vi alla har kommit ganska samtidigt och vissa bara med några dagars mellanrum och har genom det kunnat skapa en sån bra gemenskap och vi trivs riktigt bra här. Vi har alla gemensamma intressen och våra fester is the shit : P


Vad är det som här hänt sen jag kom hit då?

Joo. . min andra dag här i norge så var jag på intervjuv på ett bemanningsföretag, typ liknande arbetsförmedlingen för att söka jobb. Dem skickade mig till ett ställe som heter Telio och som säljer bredbandstelefoni. Telio behövde folk till sin kundtjänst, så min tredje dag knallade jag dit på en intervjuv med Frank.

Själva intervjuven gick jätte bra tyckte jag, men det enda kruxet var att jag skulle vara tvungen att kunna skriva på norska. Shiiit där var det kört var min första tanke.


Dagen efter ringer dem från adecco och säger att jag fått jobbet. Jag skulle börja på måndag. Överlycklig över att ha fått ett jobb så snabbt att jag inte hade en aning om vad jag gav mig in på, och vilken historia det kan bli i slutet.


Jag började på Telio med en veckas utbildning, 3 dagar med bara teori och två dagar på telefon. Jag fick sitta med en massa roliga människor som hade uppläring med mig. Den första jag satt med var Terje och redan första gången jag såg honom visste jag att honom har jag träffat förut, men jag kunde inte riktigt placera vart.

Efter några dagar kom vi fram till at vi faktiskt har träffat varann i aiya napa förra året  och nu jobbar vi tillsammans. Sen fick jag sitta med Rudi ett tag och båda han och Terje tvingade mig att ta en massa samtal som jag absolut inte hade lust med.


Efter det kom det stora provet då jag skulle sitta med Marius och han skulle bedöma mig och ge betyg på hur bra han tyckte att jag var. Marius är min supervisor och jag var riktigt nervös. Både för att allt är på norska och för att jag avskyr när folk ska bedöma mitt sätt att jobba. Men jag kunde vara lugn, det gick riktigt bra och vi fick oss ett gott skratt som vi nog aldrig kommer glömma : )


Nu har jag jobbat där i en månad och det går hur bra som helst. Jag har knäckt Telios rekord på inkommande samtal 3 gånger, min chef tycker bra om mig och har sagt till mina supervisors att dem absolut inte får släppa iväg mig från jobbet, jag har träffat och lärt känna hur underbara människor som helst (och våra telio fester är inte att leka med), dem har redan börjat prata om att fastanställa mig, jag kan förstå norska hur bra som helst och även skriva riktigt bra.

Sen så är det snack om att jag kanske kommer bli en supervisor lite längre fram i tiden. Jag ligger i alla fall bra till för det jobbet. Marius ger mig beröm för att jag är flink och jag trivs med mitt jobb och känner att jag verkligen är uppskattad där.

Med andra ord så har jag flyttat hit på obestämt framtid och vi får se hur länge det blir. Men just nu har jag absolut inga planer på att åka hem i alla fall!


Jag har säkert en miljon saker kvar att skriva om.  

Ganska sjukt att man längtar till jobbet. Har legat sjuk med 39,5 graders feber och längtat till jobbet. Idag har jag varit och jobbar och så roligt vi har haft, bara en massa bus hela tiden. Mee like my jobb : )

Nu ska jag söka lite lägenheter .  .  . vi tänkte faktiskt ta ett nytt steg i vardagen här för Johan och Robin ska flytta :/

Sen så har faktiskt Sandra kommit, och det är så jävla guld!

Snart helg, en lugnt förhoppningsvis.  . . även fast det aldrig slutar så :P



Kommentarer
Isso

äntligen lite uppdatering:D det låter som att du har hur kul som helst och mår prima:) fan vad fint! men jag saaaknar dig ju.. vi kan väl höras här snart?!?

2007-11-08 @ 16:19:59


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Caarolinee

På nya äventyr i världen med min familj!

RSS 2.0