Ja det var en dag i Juli när sommarn var som bäst...

Jag vet egentligen inte ens vart jag ska börja med allt. Det finns väl ganska mycket att berätta egentligen, men samtidigt så känns det som att det inte är nåt. Varför skriva ut det när dem som betyder nåt redan vet, varför ska andra kunna läsa det? Jag har sånna tankar ibland. Men samtidigt så tycker jag att det kan vara skönt att få skriva av sig lite då och då. Inte för ofta som man kanske märker när man ser hur ofta jag skriver.

Som rubriken säger, ja det var en dag i Juli(och jag vet att det egentligen ska vara juni)så tog jag ett val. Det valet förändrade mitt liv stort. Mer än jag någonsin hade kunnat tro.

Jag fick ett ultimatum och en utskällning av M, som var less på mitt sätt att leva och sa till mig att Carro en dag måste du också växa upp. Hur mycket jag inte ville erkänna det, så sved det hårt i mig. Jag vågade egentligen inte ta det steget. För jag vet hur det gick sist, och jag ville inte ha det så igen.

Men duktig som jag är så tog jag det, och i det fick jag dig! Min kära Tommy.

När jag sitter och tänkter tillbaka idag så fattar jag inte ens hur jag kunde tveka.

Nu sitter jag här, har blivit sambos för ett tag sen och nya planer smids.

Göteborg nästa är så gott som bestämt. Men blir det lägenhet? Hus? Hund?

Vad ska jag jobba med? Eller ska jag plugga?

Många frågor, lite svar.

Men det är med en pirrande känsla som jag sitter i magen, nåt nytt. Nåt spännande, med dig :  )

Sommaren och hösten har gått fort. Jag har blivit ett år äldre, opererats, rättegång, varit på sensation 2 ggr. Fast det känns som att det kanske är ett litet avslutat kapitel för mig.

Jag har helt enkelt blivit pensionär.

Men jag trivs ganska bra som det ibland ;  )

Nu närmast så väntar julen runt hörnet och då så ska vi åka upp till Gällivare och hälsa på mamma och pappa. November är inte ens slut och jag är nästan klar ,med mina julklappar, helt otroligt. Jag som brukar köpa dem den 23:e december, hehe.

Den svåraste var till T men den blev klar igår. Sen att han är den mest nyfiknaste ever gör bara saken roligare ;  )

Tack för att du är du hjärtat! Jag älskar dig!

Neh nu har jag egentligen inget mer att skriva.

Snart får jag julpynta och ta fram min gran :  )

På återseende kanske nån gång i framtiden!

- C


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Caarolinee

På nya äventyr i världen med min familj!

RSS 2.0